Behöver vi göra riskbedömningar för alla riskkällor?
Kort svar
Nej – normalt behöver ni inte börja med att göra riskbedömningar för alla riskkällor samtidigt.
Det viktiga är att ni arbetar strukturerat och först prioriterar de riskkällor som utgör störst risk.
Varför inte bedöma allt direkt?
Många organisationer har ett stort antal riskkällor. Om man försöker bedöma allt samtidigt blir resultatet ofta att:
- arbetet blir övermäktigt
- riskbedömningar blir stressade eller för generella
- ingenting blir färdigt
- de största riskerna hanteras inte i tid
I stället bygger strukturerad kemikaliehantering på:
- att börja med de viktigaste riskerna och arbeta steg för steg
Vad bör bedömas först?
Det är klokt att börja med riskkällor som:
- används ofta eller i stora mängder
- hanteras av många personer
- innebär risk för allvarlig skada (t.ex. frätande, giftiga eller brandfarliga)
- används i arbetsuppgifter med hög exponering
- är kopplade till kända tillbud eller återkommande problem
- omfattas av särskilda krav eller tillstånd
Men måste vi bedöma allt i längden?
Ja – målet är att ha riskbedömningar för de riskkällor och arbetsuppgifter där risker faktiskt finns.
Det betyder dock inte att alla riskkällor kräver:
- samma nivå av analys
- lika omfattande dokumentation
- egna skyddsblad
Vissa riskkällor kan ha en låg risknivå och kräver därför färre åtgärder.
Vad händer om vi inte bedömer en riskkälla?
Om en riskkälla används i verksamheten och innebär risker, men saknar riskbedömning, kan det leda till att:
- skyddsåtgärder saknas eller är felaktiga
- medarbetare inte får rätt information
- organisationen får svårare att visa systematiskt arbete
- risker upptäcks först efter ett tillbud
Det är därför prioriteringen är så viktig.
En bra rekommendation
Ett bra tillvägagångssätt är att:
- kartlägga alla riskkällor
- välja ut de viktigaste riskerna (prioritering)
- genomföra riskbedömningar för dessa först
- utöka stegvis tills ni har en stabil helhetsbild
- följa upp årligen och uppdatera vid behov